En syll är en marknära bjälke som läggs mellan husgrunden och huset. En syll fungerar således som underlag för det bjälklag varpå bostadens golv sedan placeras. Ofta bygger man syll i organiskt material såsom trä, vilket lätt kan skapa fuktskador om luftfuktigheten är för hög. Om det uppstår fuktskador kan det påverka husets konstruktion, då syllarna finns till för att underlätta resningen av husets ramverk. Men med rätt vård och regelbundet underhåll är syllen både en effektiv och hållbar konstruktion som hjälper huset att få bra kontakt med marken.
Innehåll
Syll konstruktion
Syllens främsta funktion är att underlätta resningen av husets ramverk. Vid bygget av ett hus bygger man ofta husets väggar på marken och reser sedan upp dem. Här utgör syllen det ramverk varpå väggarna vilar, dels då det underlättar uppförandet av husväggarna och dels då det är enklare att fästa reglarna i syllen än i betongen. Syllarna är ofta byggda i trä och kan antingen vara obehandlade eller tryckimpregnerade. När man pratar om tryckimpregnerade syllar betyder det att trävirket är kemiskt behandlat i syfte att göra dem mer hållbara mot både väder och vind, men även mot fukt. Obehandlade syllar är helt enkelt rent trävirke.
När man bygger syllar idag använder man vanligtvis konstruktionsvirke, då tryckimpregnerat virke kan utlösa skadliga ämnen. Förr byggdes ofta de tryckimpregnerade syllarna utan syllisolering, vilket gjorde att de tog upp fukt från marken och utlöste farliga ämnen in i bostaden. Har du en tryckimpregnerad syll i hemmet behöver den inte bytas ut, så länge den inte är fuktig. Idag isolerar man istället utrymmet mellan syllen och grunden för att hindra att fukt tas upp från marken. Det finns flera olika typer av syllisolering, men vanligast är att man använder syllpapp eller annat fuktsäkert material.
Vad orsakar fukt i en syll?
Syllen är en särskilt utsatt del av huskonstruktionen, då den ligger direkt på den kalla och fuktiga grunden. Dessutom är syllar byggda i trä vilket bidrar till risken att träet drabbas av fuktskador. Risken för fuktskador ökar även om syllarna inte är välisolerade eller om klimatet i krypgrunden orsakar fukt. Misstänker du fukt i krypgrunden bör du först och främst se över isoleringen i krypgrunden och göra en fuktmätning för att bedöma risken för att röta och mögel uppstår och sprider sig till syllen. Du bör även installera en avfuktare och en ångspärr som hindrar att fukt från marken tränger igenom. Detta är oftast tillräckligt för att tillföra en kontrollerad mängd värme in i grunden, vilket långsiktigt skyddar krypgrunden och därmed syllarna från mögelskador.
Vilka metoder finns för mögelsanering av syllar ?
Misstänker du mögel på syllarna bör du se över krypgrunden, då fukt på bjälklaget och syllarna ofta orsakas av dålig ventilation och isolering i husgrunden.
Idag finns det flera effektiva lösningar som gör det enkelt och smidigt att hantera luftfuktighet. Så länge krypgrunden inte drabbats av en omfattande mögelangrepp eller rötsvamp, räcker det oftast med en mögelsanering för att hantera problemet. Bland annat rekommenderar vi alltid att du installerar en avfuktare efter mögelsanering för att skapa ett långsiktigt skydd mot mögel. Ett mögelangrepp orsakas alltid av kontinuerlig luftfuktighet och om inte klimatet förbättras kommer möglet garanterat att komma tillbaka. Även en isolerad ångspärr mot marken är viktigt för att förhindra att fukt kommer upp från marken.
Mögel är giftigt och kräver saneringsvätskor som är skarpa och frätande. Därför rekommenderar vi starkt att du anlitar en fackkunnig expert för arbetet, då det krävs ingående säkerhetsåtgärder för att bli av med mögel. En annan risk med att sanera själv är att man inte får bort alla mögelsporer. Om man till exempel borstar ytan utan att tvätta den kommer sporerna att sprida sig, samtidigt som möglet i de flesta fall stannar kvar.
