
En plintgrund är en husgrund, likt krypgrunden där huset främst stödjs av betongplintar som är jämt fördelade längst med balkstrukturen under byggnaden. Denna konstruktion används till fördel för hus på sluttningar eller berg, då plintarna kan vara i olika höjd beroende på husets placering. Befinner huset sig på ett berg som sluttar behöver berget inte sprängas bort för att skapa en jämn grund, utan de gjutna plintarna skapar en jämn och fast grund för huset.
Plintgrunder är vanligt förekommande för attefallshus, fritidshus eller för sommarstugor och hus nära vatten. Speciellt vanligt är plintgrunden för attefallshus, då huset enkelt kan placeras direkt på plintgrunden.
Den öppna plintgrunden innebär att luften får cirkulera fritt i utrymmet, vilket minskar risken för fuktskador. Däremot går det på så vis inte att installera vattenledningar, då dessa skulle frysa under vintern. Därför är plintgrunder vanligt för hus som endast är säsongsuppvärmda, då ett ouppvärmt hus under vintern inte skapar kondensation.
Då plingrunden medför mycket ventilation, gör det att utrymmet under bjälklagret måste skyddas mer än hos krypgrunder och torpargrunder. Detta vara en fälla för fuktskador, men med rätt isolering och underhåll är en plintgrund både en effektiv och hållbar konstruktion.
Innehåll

Plintgrund på attefallshus
Konstruktionen av plintgrund består av gjutna betongplintar som grävs ned på fossilfritt djup, varpå man placerar husets grundbalkar där man sedan placerar bjälklaget. På så sätt lyckas plintgrunden bära upp hela husets vikt och man kan med fördel bygga plintgrund på berg.
Därför passar plintgrunden bra till attefallshus, då det lämpar sig att ha kraftiga plintar som kan stå på berg och sluttningar. Detta gör plintgrunden till en kostnadseffektiv lösning, då det krävs minimalt markarbete för att installera plinterna. Dessutom är plintgrunden en miljövänligt alternativ, då plintgrunden vanligen består av betongplintar och ett bjälklag i trä.
Vad orsakar fuktskador i en plintgrund
Plintgrunden är normalt en öppen konstruktion, vilket betyder att plintarna är synliga och uteluften får cirkulera fritt under byggnaden. En stängd plintgrund konstrueras genom att man antingen murar för plintarna eller att man döljer plintarna med hjälp av sockelelement. En stängd plintgrund liknar en krypgrund där luften inte kan cirkulera fritt och det installeras ofta en ventilationslösning för att förhindra fukt och mögelskador.
Fuktskador i en plintgrund orsakas ofta av slarvigt byggande där man till exempel inte har byggt upp plintgrunden tillräckligt högt från marken. Reglerna anger att en plintgrund måste byggas minst 20 cm från marken, men grunden kan behövas höjas ännu mer beroende på husets förutsättningar och hur det används. Då hus med plintgrund inte alls är i kontakt med markunderlaget fungerar själva grunden ofta som en femte vägg. Och det krävs därför bra isolering i grunden för att golvet inte ska bli för kallt, då man inte kan installera värme i huset. Det är då främst bjälklaget ovanför plintarna som man isolerar och tjockleken på isoleringen leder till att byggnaden höjs ytterligare en bit från marken.
Men en välisolerad grund ger även högre fukthalter, då luften inte cirkulerar lika fritt. Därför är det viktigt att isolera bjälklaget på rätt sätt så att fukten inte stängs inne. Smart isolering kan med fördel kombineras med installation av avfuktare för att undvika fukt- och mögelskador.
Vilka metoder finns för mögelsanering av plintgrund?
Idag finns det flera effektiva lösningar som gör det enkelt och smidigt att hantera luftfuktighet. Så länge plintgrunden inte drabbats av en omfattande mögelangrepp eller rötsvamp, räcker det oftast med en mögelsanering för att hantera problemet. Bland annat rekommenderar vi alltid att du installerar en avfuktare efter mögelsanering för att skapa ett långsiktigt skydd mot mögel. Ett mögelangrepp orsakas alltid av kontinuerlig luftfuktighet och om inte klimatet förbättras kommer möglet garanterat att komma tillbaka. Även en isolerad ångspärr mot marken är viktigt för att förhindra att fukt tar sig upp från marken.
Mögel är giftigt och kräver saneringsvätskor som är skarpa och frätande. Därför rekommenderar vi starkt att du anlitar en fackkunnig expert för arbetet. Vid mögelsanering av plintgrund, krypgrund och torpargrund krävs det ingående säkerhetsåtgärder och såväl näsa, mun och ögon skyddas, men också övriga kroppen. En annan risk med att sanera själv är att man inte får bort alla mögelsporer. Om man till exempel borstar ytan utan att tvätta den kommer sporerna att sprida sig, samtidigt som möglet i de flesta fall stannar kvar.